
Den vanligaste lussekatten rullas till en längd, och ändarna rullas in åt var sitt håll så att bullen blir ett S. Formen heter julgalt eller enkel kuse. Bullens äldre namn dyvelskatt har två förklaringar: det kan gå tillbaka på duivekater, ett julbröd från Holland och norra Tyskland som troligen kom till Göteborg på 1600-talet, eller på dialektordet dövel, alltså djävul. Bullen fick heta lussekatt först när den började bakas till luciadagen den 13 december.
Lussekatten är ett gammalt figurbröd med många namn
Lussekatten är en kvarleva från de figurbröd som förr bakades till högtiderna. Utöver julgalten finns former som heter gullvagn eller julvagn, bock och prästens hår. Bullen har också många namn: lussebulle, lussekuse, saffranskuse och julkuse.
Ordet kuse har i stora delar av landet använts om bakverk, oftast en figurformad vetebulle bakad till jul. Framför allt i Sörmland och Östergötland kunde kusen bakas även utanför julen och se ut mer som en limpa eller längd.

I Västsverige hette bullen dövelskatt
I de västra delarna av Sverige kallades lussekatten förr dövelskatt eller dyvelskatt, alltså djävulskatt. Svenska Akademiens ordbok tar upp ordet som döfvelskatt eller dyfvelkatt, ”ett slags egendomligt formadt bröd som bakas till Luciadagen”. Ordboken härleder förledet ur dialektorden dövel och dyvil, som lånats från lågtyska former av ordet djävul. Ett av ordbokens exempel är hämtat ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1897: ”När mamma kommer med kaffet och dyfvelkatten.”
Oskar Rosenberg föddes 1865 i Kristine församling i Göteborg. År 1942 berättade han om lussemorgonen i sin barndom. En av hans äldre systrar steg upp tidigt och kokade kaffe, tog på sig ett vitt nattlinne och kammade ut håret så att det hängde ned på ryggen. ”Två ljus, kaffe och dövelkatter hade hon på brickan, när hon kom in och bjöd min mor och mina systrar”, berättade han. ”Men vi fick litet bättre till frukost än vanligt.”
Holländarnas julbröd kom troligen via Göteborg
I Holland och norra Tyskland bakas duivekater, ett jäst och sött julbröd av vete. Holländare tog troligen med det till Göteborg på 1600-talet, och för svenska öron lät namnet som dyvelskatter, djävulskatter.
Vad ordet från början betydde är inte avgjort. Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Svenska Akademiens ordbok tolkar det som djävulskatt. Nordiska museet menar att ordet troligen varken har med katter eller djävlar att göra. Isof nämner att dövelskatten möjligen kan kopplas till en tysk tradition, där Jesusbarnet i juletid delar ut bullar som kallas duiveskater till snälla barn.
Bullen blev lussekatt när den knöts till Lucia
När bullarna började bakas till den 13 december bytte de namn till lussekatter. Luciafirandet så som det ser ut i dag har sina rötter i 1800-talets Västsverige, där luciadagen var en festdag. Det var i samma del av landet som bullen hette dövelskatt. Seden spred sig vid mitten av 1800-talet till universitetsstäderna och under 1900-talet över hela landet.
Saffranet kom sent. Det började användas i slutet av 1800-talet. Under samma årtionden gjorde järnspisen och billigare socker det lättare att baka hemma, och kafferepen fylldes av sju sorters kakor. I dag är lussekatten oftast kryddad med saffran och ibland garnerad med russin, pärlsocker eller mandel.
Senast faktagranskad: 16 november 2026
