Regeln om sju sorters kakor kommer från de svenska kafferepen. När kafferepen fylldes av sötsaker i slutet av 1800-talet blev sju sorters kakor idealet. Färre ansågs snålt och fler högfärdigt. Bakboken med samma namn kom 1945. Vilka sju kakor som hör till har aldrig varit bestämt.
Kafferepen växte fram under 1800-talet
Redan på 1700-talet träffades damer i överklassen hemma hos varandra över kaffe och något bakverk. Kafferepet blev sedan vanligt i fler samhällsklasser. I slutet av 1800-talet gjorde järnspisen det lättare att baka hemma, och inhemsk odling av sockerbetor pressade priset på socker. Kakorna skulle sköljas ner med både två- och tretår.
Kafferepet var kvinnornas bjudning, och det hånades ofta. Ett kistebrev från 1845 avbildar en ”Fru Sump von Sump, född Kaffetörst”. Satirikern Axel Wallengren (signaturen Falstaff, fakir) skrev 1894: ”Kafferepet är en lina, där man hänger nästor sina.”
I oktober 1972 skickade Folklivsarkivet i Lund ut en frågelista om kafferep och kaffebjudningar. I svaren på arkivens frågelistor minns de flesta kafferepen från barndomen, och de flesta svaren förlägger dem mellan 1900 och 1940. Under 1920- och 1930-talen spreds vanan till bredare samhällslager. Många mindes också att familjen inte hade råd med kafferep.
Färre än sju var snålt, fler var högfärdigt
En värdinna som bjöd på fler än sju sorter ansågs högfärdig, och den som bjöd på färre ansågs snål.
Signaturen Fru Maj skrev i tidningen Husmodern 1925: ”Ett kafferep behöver inte bjuda på 7 sorter, men inte heller bör det anses för mycket med denna siffra!” Hennes ordning för bordet börjar med vetebröd och skorpor, fortsätter med en eller helst två mjuka kakor och ett par sorters småbröd, och slutar med en tårta. Småkakorna var bara en del av fatet.
Seden skilde sig dessutom mellan orter. I Folklivsarkivets material berättar en kvinna som flyttat från Småland till Stockholm att hennes nya väninnor blev ”förlägna inför mina ’alla sju sorter'”.
Bakboken Sju sorters kakor kom 1945
År 1945 gav ICA-förlaget i Västerås ut Sju sorters kakor, med undertiteln 500 läckra recept på goda kakor av alla slag, uttagna ur ICA-kurirens kakpristävling. Läsare hade skickat in recepten till en tävling som Ica-kuriren utlyste samma år, efter krigsårens ransonering av smör, mjöl och socker. Märta Holmgren står som författare.
Titeln kom från kafferepets regel, men boken bjöd på långt fler än sju sorter.
Tio kakor som ofta räknas till sju sorters kakor
Icas eget urval av sju klassiska recept består av mandelmusslor, schackrutor, finska pinnar, nöttoppar, strassburgare, stockholmskakor och minijitterbuggare. Andra urval tar med drömmar, bondkakor och hallongrottor, och Wikipedias sammanställning räknar upp 18 kakor som brukar föreslås. Här är tio av dem.
Drömmar
Spröda och smuliga mördegskakor som får sina små luftbubblor av hjorthornssalt.
Schackrutor
En ljus mördeg och en smaksatt med kakao rullas till längder som läggs ihop, så att varje skiva får ett schackmönster.
Finska pinnar
Avlånga mördegspinnar med pärlsocker och krossad mandel ovanpå.
Bondkakor
Torra kakor med grovhackad mandel och sirap i degen.
Mandelmusslor
Mandeldeg som gräddas i små veckade formar och ofta fylls med bär eller sylt och vispad grädde.
Nöttoppar
Sega toppar av hasselnötter, smör, ägg och socker, utan mjöl.
Strassburgare
En spröd och luftig kaka som spritsas ut och doppas i choklad.
Stockholmskakor
Liknar hallongrottan men är plattare och toppas med hackad mandel.
Hallongrottor
Mördeg smaksatt med vanilj och fylld med hallonsylt i mitten.
Minijitterbuggare
Mördeg och maräng i samma kaka, döpt efter en dans som var populär på 1940-talet.
Regeln om sju sorter lever kvar i dag
Kafferepet har fått en renässans, och regeln om sju sorter har följt med. Det hände att deltagare på dagens kafferep kände att de gjort fel när de inte bjudit på sju sorter. De hade då brutit mot vad de själva ansåg var kafferepets regler. Det beskriver Elin Häggs uppsats Kafferep som kulturarv vid Lunds universitet.
För ett varierat fat kan blandningen vara viktigare än antalet: något sprött, något segt, något med sylt och något doppat i choklad. Den som hellre köper än bakar hittar konditorier och kaféer ort för ort i svenskafik.se:s katalog över kaféer per ort.
Senast faktagranskad: 2 november 2026